Ifjol hade det gått 20 år sedan barn- och ungdomskulturcentrens expertnätverk Aladdins lampa (Taikalamppu) grundades. Med tiden utvecklades nätverket till Förbundet för barnkulturcenter i Finland. I den här artikeln berättar några personer som utförde ett viktigt arbete för att grunda förbundet hur det gick till när Aladdins lampa utvecklades till Förbundet för barnkulturcenter. De här personerna är förbundets första ordförande Päivi Setälä, sakkunnig Tuomo Kallio, som gick med i verksamheten under Aladdins lampas andra verksamhetsperiod, och Pilvi Kuitu som var långvarig viceordförande och förbundets verksamhetsledare under en tid.
Nätverket växer
År 2003 lyfte Undervisningsministeriet (nuvarande Undervisnings- och kulturministeriet) fram barnkultur som ett av sina tyngdpunktsområden och publicerade ett barnkulturpolitiskt program. Programmet gav upphov till projektet Aladdins lampa med stöd av Undervisningsministeriet, vilket var startskottet för det riksomfattande nätverket Aladdins lampa för barnkulturcenter som inledde sin verksamhet under början av år 2003. Till den första verksamhetsperioden 2003–2005 valdes sju aktörer varefter nätverket började växa.
Lastenkulttuurikeskus Louhimos före detta barnkulturkoordinator Tuomo Kallio och Kulttuurikeskus PiiPoos verksamhetsledare Pilvi Kuitu drar sig till minnes att såväl Louhimo som Piipoo ansökte om medlemskap i nätverket och blev godkända som medlemmar under den andra verksamhetsperioden åren 2006–2008. I det skedet hade nätverket tio medlemmar.
– Undervisningsministeriet hade till en början ett aktivt styrande grepp gentemot de kulturaktörer som gick med i nätverket och vi fick mycket hjälp med ansökan till nätverket. Ministeriet tipsade Piipoo om att det skulle vara klokt att samarbeta med Tammerfors stad och skicka in ansökan tillsammans. Vårt tyngdpunktsområde för utvecklingsarbetet blev multikonst och vi skulle också arbeta för att mängden och kvaliteten på kulturverksamheten för barn i behov av särskilt stöd förbättrades, berättar Kuitu.
Kallio håller med om att ministeriet i hög grad påverkade i vilken riktning Aladdins lampa-nätverkets utvecklingsarbete skulle gå. Varje aktör tilldelades en konstgren och utvecklingsuppgift. För Louhimo, som ligger i Seinäjoki, var konstgrenen musik och utvecklingsuppgiften var att sänka tröskeln för att börja med en konsthobby.
– I början av nätverkets existens träffades vi fyra gånger om året. Det var fantastiskt att kanske för första gången någonsin få tillgång till ett nätverk av kollegor och experter som utförde samma arbete och pratade om samma saker som man själv. Det här var verkligen en tid då en yrkesidentitet för barnkulturaktörer uppstod, säger Kallio och Kuitu.
Lastenkulttuurikeskus Kruunupää i Björneborg var med från allra första början och dess ledare Päivi Setälä berättar att aktörerna i nätverket Aladdins lampa träffades från och med den allra första verksamhetsperioden. De gemensamma träffarna, att dela med sig av gemensamma frågor och diskussionerna var nätverkets viktigaste och finaste kapital.
Från Aladdins lampa till Förbundet för barnkulturcenter i Finland
Under de kommande åren växte nätverket ännu mer och under åren 2009–2013 deltog 11 barn- och ungdomskulturcenter. Kallio, Kuitu och Setälä konstaterar att åren i nätverket framför allt utvecklade kvaliteten på barnkulturverksamheten, eftersom alla fick kamratstöd av de andra centren och kunde främja verksamheten med hjälp av en växande expertgrupp.
– På den tiden hade inte så många utomstående någon uppfattning om vad barnkulturverksamhet egentligen är. Man tänkte att vem som helst kunde ordna kulturverksamhet för barn och unga. Aladdins lampa satte i gång definieringen av kvalitet och kunnande i barnkulturarbetet, berättar Setälä. Än i dag är kvalitetshandboken för barnkultur, som utvecklades tillsammans, ett rättesnöre för förbundets medlemmar när de producerar och utvecklar högklassig barnkultur.
I början var koordineringen av Aladdins lampas verksamhet en uppgift som årligen cirkulerade mellan olika aktörer. Därefter sköttes koordineringen i Tavastehus. När nätverkets femårsperiod 2009–2013 gick mot sitt slut började tanken om Förbundet för barnkulturcenter gro. Setälä, som var djupt engagerad i grundandet av förbundet, berättar att man i Aladdins lampa saknade ett mer organiserat grepp för att ordna verksamheten.
– Trots att det var ett organiserat nätverk så var Aladdins lampa en ganska vidsträckt och splittrad aktör och vi saknade ett förbund med rättsförmåga som en stadigare ryggrad för barnkulturverksamheten. Jag ansåg från början att förbundet skulle bli en betydelsefull aktör som skulle få stor synlighet i samhällsdiskussionen, säger Setälä.
– När Aladdins lampas femårsperiod tog slut år 2013 innebar det en naturlig brytningspunkt för nyorganisering. Då var det inte ännu säkert hur statens finansiering skulle fortsätta och i Aladdins lampa började man också fundera på vilken ny juridisk form Aladdins lampa kunde ta, berättar Kallio.
Under våren 2015 samlades barnkulturledarna i Esbo och Förbundet för barnkulturcenter i Finland grundades. Fjorton barnkulturcenter på olika håll i landet var stiftande medlemmar. Förbundet för barnkulturcenter i Finland grundades som en riksomfattande centralorganisation för barnkulturaktörer. I dag har förbundet 37 medlemsorganisationer.
– Även om Förbundet för barnkulturcenter delvis grundades för att kunna svara på aktörernas ekonomiska utmaningar så är situationen inte helt idealisk än i dag. Tvärtom – kraven på att arrangera barnkulturverksamhet har ökat men inte den statliga finansieringen. Våra aktörer gör ett otroligt högklassigt arbete med små resurser, säger Kuitu.
Förbundet för barnkulturcenter har under årens lopp fått stor synlighet och deltagit i samhällsdebatten. Setälä tycker ändå att det fortfarande finns arbete att göra för synligheten.
– Jag tror att man inte uppskattar barnkulturarbetet på det sätt det förtjänar, och dess effekter uppmärksammas inte, fast det är just barnkulturarbete som förebygger många problem som just nu är aktuella för barn och unga. Förbundet för barnkulturcenter har uppnått stor synlighet, men i framtiden hoppas jag att förbundet skulle höras ännu mer i beslutsfattandet och de riksomfattande grupperna, summerar Setälä.
– Man borde lyfta fram vilken betydelse och verkningsfullhet som varje euro placerad i barnkultur ger tillbaka och lyfta fram detta i ännu högre grad i framtiden, tillägger Kuitu och Kallio.
Små och stora framgångar under 20 års tid
Tjugo år är en lång tid som gjort barnkulturverksamheten organiserad, högklassig och etablerad. Nätverket Aladdins lampa började med några få aktörer och har nu formats till ett förbund med tiotals medlemmar. Vad skulle Kallio, Kuitu och Setälä ha tänkt om de för 20 år sedan hade kunnat se var vi är i dag?
Trion berättar att de största framgångarna har varit konkreta. Det småskaliga idéarbetet mellan aktörerna har vuxit till en organiserad, professionell och konkret förbundsverksamhet där man till exempel kan nämna det årliga barnkulturforumet som samlar proffs i branschen och det enormt populära kulturfostrande projektet Konsttestarna.
– Förbundet har också hjälpt och stöttat oss enskilda aktörer så att vi kunnat göra sådant som vi aldrig skulle ha klarat av på egen hand. Det fanns förstås en del växtvärk med i bilden när förbundet grundades men vi har klarat av den med bravur och kan nu växa tillsammans, summerar Kallio.
Störst glädje känner Kuitu, Kallio och Setälä över alla framgångar som har skett nära deras eget verksamhetsfält. Kallio berättar att det i höstas startade en sjätte permanent kulturverksamhet för barn vid Louhimo. Den kommer att ha fantastiska och långvariga effekter.
– Det skulle jag aldrig ha trott för 20 år sedan, säger Kallio leende.
Setälä är stolt över att Kruunupää har fått vara en föregångare inom många områden på fältet för barnkulturarbete. Kruunupää sysselsätter konstnärer med mångsidiga uppgifter och i centret har man också utvecklat det populära konceptet Färgbad för bebisar.
Kuitu berättar att PiiPoos största framgång är att kulturcentret fortfarande existerar efter alla dessa år och att det sysselsätter fina proffs.
– Tillsammans har vi lyckats göra små och stora under. Vad Förbundet för barnkulturcenter beträffar så börjar alltid tillväxten från något litet, säger Kuitu leende.
